Blodpropp (trombos)

Vad är en blodpropp?

En blodpropp, eller trombos, är en klump av levrat blod inuti ett blodkärl. Blodproppen stoppar upp blodflödet och beroende på vad det är för kärl som är drabbat ser symptomen olika ut. De allvarligaste konsekvenserna av en blodpropp uppkommer när hjärtat, hjärnan eller lungan drabbas. Då kan du få hjärtinfarkt, stroke eller blodpropp i lungan. 

Ventrombos

När blodproppen sitter i ett kärl som för blodet tillbaka från kroppen till hjärtat kallas det för ventrombos. Ventromboser kan vara ytliga eller djupa. De drabbar ofta vener i benen, men kan ibland uppträda på andra ställen i kroppen. När blodproppen hindrar blodet från att transporteras tillbaka till hjärtat svullnar benet upp, och blir rodnat, varmt, spänt och ömt. 

Artärtrombos 

Artärtrombos innebär att en blodpropp har bildats i en artär, ett blodkärl som transporterar syrerikt blod ut från hjärtat till kroppens vävnader. Hjärtats kranskärl är artärer som försörjer hjärtmuskeln med syre. När en blodpropp uppkommer i ett kranskärl kan det leda till hjärtinfarkt. Blodproppar kan även uppstå inne i hjärtat och förs då ofta vidare ut i blodbanan.

Artärocklusion

När en artär är igensatt kallas det för artärocklusion. Ofta används termen artärocklusion när det är en artär i ögats näthinna som drabbas, men tillståndet kan också uppträda i hjärnan, i hjärtats kranskärl och på andra ställen i kroppen. Följden av en igensatt artär är att blodflödet stoppas så att vävnaderna utsätts för syrebrist.

Embolus

När en hel eller delar av en blodpropp lossnar från platsen där proppen bildades kallas det för ett embolus. Ett embolus kan även bestå av annat material än levrat blod, till exempel plack från åderförkalkning eller en liten klump var från en infektionshärd.

När embolit lossnar från en ventrombos förs det via blodcirkulationen till höger hjärthalva, som pumpar blodet vidare till lungorna. I lungorna blir blodkärlen allt mindre, och när embolit är för stort för att kunna passera fastnar det istället. Detta kallas för lungembolisering, lungemboli, eller i dagligt tal blodpropp i lungan. Det går mycket snabbt för ett embolus att förflytta sig från benet till lungan, det kan ta bara några sekunder. 

Ett embolus kan också kommas från en propp inne i hjärtat, till exempel vid klaffel eller rytmrubbning, och föras ut i blodomloppet, för att till sist fastna någonstans i kroppen där det orsakar artärocklusion.

Hur uppkommer en blodpropp?

Blodets förmåga att levra sig, koagulera, är livsviktig. Utan fungerande blodkoagulation skulle vi förblöda så fort ett blodkärl skadas. Men under vissa förhållanden levrar sig blodet när det inte ska, och blodkoaglet som bildas täpper då till blodkärlet. Faktorer som innebär en större risk för att blodet ska levra sig är:

• Kärlskada. När väggen i ett blodkärl skadas frisätts ämnen som utlöser blodkoagulation. Tillstånd som medför kärlskada är exempelvis åderförkalkning och inflammation i blodkärlen (vaskulit), men även kirurgi. Risken för blodpropp ökar därför efter operation. 

• Ökad koagulationsaktivering, det vill säga att blodet levras lättare. Detta ses bland annat vid östrogenpåverkan (som av p-piller, graviditet eller hormonbehandling), när det finns rester kvar efter tidigare trombos, vid kraftig övervikt, rökning samt ärftlig koagulationsrubbning. Även cancer, infektion och inflammation påverkar koagulationsaktiveringen, 

• Uttorkning medför att blodet blir tjockare, och det kan bidra till blodpropp.

• Stillastående blod, stas. Blodet i venerna pumpas framåt i blodomloppet när vi rör oss. Vid stillasittande eller sängliggande kan blodet bli stående, vilket ökar risken för blodpropp. Åderbråck, förlamning eller att ha benet i gips innebär en större risk för att blodet ska stasas. 

Vem drabbas av blodpropp?

Risken för blodpropp ökar med stigande ålder. Högt blodtryck samt högt kolesterol är vanligare hos äldre, och det ökar risken för kärlsjukdom vilket kan leda till blodpropp. 

Du som är gravid, äter p-piller eller nyligen har fött barn kan också ha en förhöjd risk att få blodpropp. Kraftig övervikt, rökning, diabetes och ärftliga koagulationsrubbningar är andra riskfaktorer. 

Eftersom stillasittande och stillaliggande banar vägen för blodpropp är det en större risk att du drabbas om du är sängliggande länge eller när du gör en långflygning. Om du har genomgått en längre operation kan du också ha lättare att få en blodpropp.

Symptom

Beroende på var blodproppen sitter skiljer sig symptomen åt:

• Blodpropp i benet beror vanligtvis på ytlig eller djup ventrombos. Vid djup ventrombos brukar benet bli svullet, varmt, rött och ömt. Blodproppen kan sitta i låret, vaden, foten eller bäckenet. Är det en liten blodpropp, eller om kärlet inte är helt igentäppt, är det inte säkert att du märker någonting. Blodpropp uppträder som regel bara i ett ben, inte båda samtidigt. 

• Ytlig ventrombos är vanligen förknippad med en lokal inflammation i ett blodkärl. Tillståndet kallas även för tromboflebit och det inflammerade kärlet med blodproppen känns som en hård, öm sträng. Området runtom kan vara varmt, svullet och rodnat, och du kan samtidigt ha lättare feber. Tromboflebit uppkommer ofta i blodkärl med åderbråck, eller där det har suttit en kanyl eller gjorts en injektion.

• Ventrombos kan också uppkomma i andra delar av kroppen, till exempel armarna. Symptomen är desamma som vid blodpropp i benet, det vill säga smärta, svullnad, värme och rodnad. 

• Blodpropp i lungan, lungemboli, ger snabbt påkommen andfåddhet och lung-/bröstsmärta. Eftersom blodcirkulationen i lungan påverkas kan lungemboli leda till högersidig hjärtsvikt, och du kan få hjärtklappning, andnöd och blåfärgade läppar (cyanos). En liten blodpropp i lungan ger dock mildare symptom, som kan vara lätta att missa. 

• Blodpropp i hjärtats kranskärl ger upphov till hjärtinfarkt. Symptomen är bland annat intensiv, tryckande smärta i bröstet, hjärtklappning och andnöd.

• Blodpropp i hjärnan orsakar stroke. Då kan känsel, tal, syn och rörelser påverkas och du får en kraftig huvudvärk. Oftast är symptomen enkelsidiga, det vill säga drabbar bara ena kroppshalvan.

• Blodpropp i ögat, retinal artärocklusion, medför akut synbortfall. Du kan då helt tappa synen i ena ögat, eller förlora en del av synfältet på det ögat. Många med blodpropp i ögat har fått tidigare känningar i form av tillfälligt synbortfall. Detta kan upplevas som att en mörk gardin dras för ögat under några minuter upp till en halvtimme. Den här typen av kortvarigt synbortfall kan även förebåda stroke.

Undersökning och behandling

När du söker vård för en misstänkt blodpropp görs ofta först en blodprovsanalys för att mäta halten av ämnet D-dimer. Nivåerna av D-dimer stiger när du får en blodpropp och är fortsatt höga i ungefär en vecka efteråt. Om D-dimer är högt fortsätter utredningen med andra undersökningar, vanligtvis i form av bilddiagnostik som ultraljud, röntgen eller datortomografi. Det här görs för att ta reda på var proppen sitter samt vilka eventuella skador den har orsakat. Fler undersökningar kan bli aktuella, beroende på var proppen är belägen och vilka symptom du har. 

Blodproppar brukar behandlas med blodförtunnande medel i injektions- eller tablettform. Om proppen har orsakat skador som stroke eller hjärtinfarkt behövs ofta en operation för att snabbt återställa blodflödet till den känsliga vävnaden. Du kan få behandling i form av smärtstillande eller syrgas, samt för underliggande orsaker till blodproppen, som till exempel blodtrycks- eller hjärtmedicin. 

När ska jag söka vård?

Alla typer av blodpropp är akuta tillstånd. Misstänker du att du har en propp i foten, benet eller annan del av kroppen ska du genast söka vård, eftersom proppen när som helst kan lossna och flytta sig till lungan. Vid följande symptom ska du ringa 112:

• plötslig bröstsmärta

• plötslig andfåddhet eller andnöd

• yrsel, desorientering

• blodig upphostning

• förlamning

• svårighet att tala eller förstå tal

• akut synnedsättning

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

För att förebygga blodpropp är det viktigt att du rör på dig för att hålla igång cirkulationen. Ju oftare du rör dig desto bättre. Är du sängliggande behöver du se till att vicka på tårna, röra på fötterna eller massera benen. Vid långflygningar eller i andra sammanhang med mycket stillasittande bör du ta en bensträckare minst en gång i timmen. Har du åderbråck eller lätt att få svullna ben är stödstrumpor ett bra hjälpmedel för att förebygga blodpropp. 

Genom rökstopp och viktminskning (om du har mycket övervikt) kan du också minska risken för blodpropp. Om du tar p-piller eller andra hormonpreparat med östrogen i tablettform är det extra viktigt att du motverkar blodpropp genom att inte röka, hålla vikten och röra på dig. Har du en nära släkting som haft blodpropp kan det vara lämpligt att istället använda preventivmedel utan hormoner. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Blodpropp är ett akut tillstånd som behöver behandlas på en fysisk mottagning. Vid diffusa symptom kan Min Doktor kan hjälpa dig med bedömningen.